Veckan som varit etc etc
Ungefär sammanlagt fyra gånger har jag skrivit recensioner på saker som skett i mörker. Filmer, teater, såna saker. Det är inte så många men man vill ju gärna känna sig professionell och därför tänkte jag att en penna med lampa på vore något som kunde lurpassa i väskan i fall jag plötsligt skulle bli ivägskickad på teatern. Inte riktigt lika proffsigt som jag tänkt, men i alla fall väldigt överkomlig, var det att hitta en penna på Jula i våras. Den hade lampa och man laddade den med fem såna där små batterier som jag borde kunna namnet på eller i alla fall kolla upp namnet på om jag vore lite mer ambitiös just nu. Att pennan inte hade ett utan 5 olika ljus i olika färger valde jag att blunda för, även om det var svårt, särskilt i den sista inställningen där ljuset pulserade och bytte färg varannan sekund. Ja, det är en jävligt pinsam penna helt enkelt, men jag tänkte att i biografmörkret är det väl ändå ingen som lägger märke till ett grönt ljus, eller hur tänkte jag. Jag vet inte. Vad jag däremot vet är att pennan låg i väskan första dagen på sommarjobbet. Det är dagen när man vill verka seriös och duktig ni vet. Eller som Peo Enquist skulle ha kallat det, behändig. Jag hade just kommit igång med mitt första jobb, gjort en telefonintervju och satt och skrev ut när jag hörde nyhetschefen säga från bakom min stol:
- Men vad är det för ljus du har som blinkar i väskan?
Pennan slår på sig själv väldigt lätt. Innan jag hann ens försöka hitta på en förklaring hade han fiskat upp den och sagt:
- Är det en penna? Vilken grej.
Jag letade febrigt efter en bra förklaring och kom till slut på den inte heltigenom snygga förklaringen:
- Jaha, ojdå. Det är inte min penna. Den måste ha följt med väskan.
Yeah right.
Annars då?
Axel på besök just nu. Vi lever livet på landet hemma hos mina föräldrar för tillfället, bästa helgen på länge. Han levererade förresten följande kommentar efter två timmar i Falun:
- Ha´dom int nå norrmejerier här?
Vi var inte ens i butiken.
Patti Smith. Årets bästa konsert, som väntat. Patti är fortfarande bäst, och det faktum att 50-åriga kvinnor i publiken grät på första låten gjorde inte saken sämre. Har hört att Bodil Malmsten gillar Patti, jag kanske borde läsa Bodil Malmsten? Spoken word-föreställningen på lördagen var jättebra också. Patti läste dikter, sjöng lite sånger och lät publiken ställa frågor.
- What is your relationship to feminism? frågade en tjej.
- My relationship to feminism? Ah, we're just good friends.
Naturligtvis var det en psykobrud i publiken som ropade "PattiIloveyou!!!" tio gånger och sedan fick komma upp på scenen för att "skaka hand" - vilket innebar att hon kastade sig runt Patti och pussade henne på kinden, bara för att Patti parerade bort munnen. Hon verkade lätt irriterad. So was I. Folk som blir hysteriska är så himla pinsamt för alla inblandade.
Lill-Affe. Här hemma botas Kosmos-abstinensen av Lill-Affe, en liten gulvit kis på några månader. Totalt sjövild men spinner som en helikopter när han väl blir lugn. I natt hade han varit uppe på en köksbänk och öppnat en påse med hundgodis. Sedan bollat ner hundgodisarna på golvet. Affe!!!
Sommarvärme. Det är trevligt men min hud är verkligen inte designad för det här. Jag känner mig som påklädda spöket mest hela dagarna. You will never see me in shorts and flip-flops. Eller crocs.
Lewis resa. Roman av Peo som läses just nu. Har kommit en liten bit in och han har redan hunnit använda ordet behändig. Det får ju betraktas som bra jobbat.
Jobb-byte. Jag skulle ju redigera hela sommaren, hade köpt en bok om Quark Xpress (programmet man arbetar i) till och med och hade tänkt gå till skolan och öva men det blev inte riktigt av... Hur som helst: sommaren började och jag fick börja gå som kvällsreporter första veckan, sedan jobbade jag helg och efter det var jag dagreporter i en vecka. Sedan var det meningen att jag skulle börja redigera. Istället tyckte min chef att jag passade som reporter så nu ska jag vara det hela sommaren. Jag tycker såklart bättre om att skriva än att sitta och flytta textblock, och att redigering vore en bra erfarenhet och ger mer ob på lönen väljer jag att blunda för just nu. Att jag missade min chans till ackriditering + presskonferens till Patti Smith kan möjligen slätas över av det här. Nu är jag reporter i en avkrok nära en håla nära dig. Kanske. Eller väldigt långt ifrån.
Det var väl det hela.


2 Comments:
Hej Karin, roligt att läsa om dina äventyr. Lewis Resa är verkligen jättebra.
När jag skrev c-uppsatsen i litteratur så opponerade jag på en klasskamrats text som behandlade likheterna mellan "Lewis resa" och "Musikanternas uttåg". Det var intressant!
Skicka en kommentar
<< Home