Norrlönäsk
Det ska sägas. Min handstil är dålig. Och när jag antecknar från intervjuer är det ruskigt dåligt. Nu har jag ändå förbättrat mig, men här är ett smakprov på vad jag kunnat tyda från dagens hieroglyfsamling i blocket:
" Stig Larsson jfr. prandusa tos K.J 60-talet. Sprtjournalistken han tagit heb den pondusen. Motstlörd säljer. Vi har ju inga kritiker och inga tilligt hn ljoj idag. Niva Björk, Oln Larsmo. Undanträngda."
Det konstigaste ordet i hela anteckningsblocket so far: Norrlönäsk.
Nu kan jag ändå tyda det här hyfsat bra så länge jag har grejerna i färskt minne. Men varför blir det så här? En kombination av tre faktorer:
1) Min handstil är från början kass
2) Människor pratar så fort
3) Om man pratar med någon i verkligheten och inte i telefon känns det för mig taskigt att inte anteckna så mycket. Jag tror att de då tror att jag tycker att de inte säger så viktiga saker. Därför antecknar jag hela tiden, nästan, och får med 70 procent onödiga ord som jag inte har en aning om vad de betyder senare.
Jag skulle verkligen vilja gå om första klass och lära mig texta alla bokstäverna i skrivstil och vanlig stil igen, rad upp och rad ner. Lilla a. Stora A. Lilla a. Stora A.
Och när jag ändå är där vill jag lära mig igen om vad alla småfåglarna heter och hur de vilda djurens fotspår ser ut och skillnaden mellan raps och rybs. Och vilka landskapsdjuren, vapnen och blommorna är. Och så vill jag göra de där tiominuterstesten på gångertabellen vi hade varje fredag lite senare i lågstadiet. Eller det var kanske mellanstadiet. Hur som helst är det skrämmande hur mycket jag glömt. Då trodde jag verkligen att kunskap bara byggdes på och lagrades. Nu känns mitt minne som en tömd dammlucka där några små vattenpölar dröjer sig kvar i betonglandskapet, isolerade och ständigt sinande. Nej nu orkar jag inte tänka på det här mer.
" Stig Larsson jfr. prandusa tos K.J 60-talet. Sprtjournalistken han tagit heb den pondusen. Motstlörd säljer. Vi har ju inga kritiker och inga tilligt hn ljoj idag. Niva Björk, Oln Larsmo. Undanträngda."
Det konstigaste ordet i hela anteckningsblocket so far: Norrlönäsk.
Nu kan jag ändå tyda det här hyfsat bra så länge jag har grejerna i färskt minne. Men varför blir det så här? En kombination av tre faktorer:
1) Min handstil är från början kass
2) Människor pratar så fort
3) Om man pratar med någon i verkligheten och inte i telefon känns det för mig taskigt att inte anteckna så mycket. Jag tror att de då tror att jag tycker att de inte säger så viktiga saker. Därför antecknar jag hela tiden, nästan, och får med 70 procent onödiga ord som jag inte har en aning om vad de betyder senare.
Jag skulle verkligen vilja gå om första klass och lära mig texta alla bokstäverna i skrivstil och vanlig stil igen, rad upp och rad ner. Lilla a. Stora A. Lilla a. Stora A.
Och när jag ändå är där vill jag lära mig igen om vad alla småfåglarna heter och hur de vilda djurens fotspår ser ut och skillnaden mellan raps och rybs. Och vilka landskapsdjuren, vapnen och blommorna är. Och så vill jag göra de där tiominuterstesten på gångertabellen vi hade varje fredag lite senare i lågstadiet. Eller det var kanske mellanstadiet. Hur som helst är det skrämmande hur mycket jag glömt. Då trodde jag verkligen att kunskap bara byggdes på och lagrades. Nu känns mitt minne som en tömd dammlucka där några små vattenpölar dröjer sig kvar i betonglandskapet, isolerade och ständigt sinande. Nej nu orkar jag inte tänka på det här mer.
posted by Karin at 8:14 em
4 Comments:
Ah! Vi borde ha åtminstone 2 veckors anteckningsteknik på programmet. jag blir sämre och sämre, får bara ner ord som icke betydelsebärande, behöver akut hjälp. eller får köpa diktafon. vad kostar det?
Vet inte vad det kostar. Men allvarligt så kanske det finns någon crashcourse i anteckningsteknik man kan ta? Jag tycker Hans får styra upp nåt. Ont i handen har jag också.
verkar som du gjort något om stig larsson iaf. spännande
Hittade nyligt din blogg och den sarkasm och finurlighet du skriver med är väldigt underhållande. Sen kunde jag inte undgå att se att du också härstammar från norrlands mest insnöade småstad liksom jag. Ha det gott!
Skicka en kommentar
<< Home