Ask me I wont say no, how could I?

I veckan var jag på intervju. Jag har sökt en påbyggnadsutbildning, kulturjournalistik 80p, och i onsdags var det dags för skrivprov och intervju. Skrivprovet gick bra. Men på intervjun kom den, naturligtvis, frågan. Finns det någonting som du tycker är en dålig sida hos dig själv?

På alla jobbintervjuer har jag fått den. Och jag undrar, varför? Räkna upp tre goda sidor. Räkna upp tre dåliga sidor. Säg hur en vän skulle beskriva dig med fem ord.

Det blir obekvämt, för det första. Och sedan börjar man ljuga. Jag brukar tänka i termer av två förtäckta goda sidor och en dålig som inte alls är så farlig. Till exempel: Ja, jag har ju så lätt att ta på mig för mycket arbete. Och ibland känns det som att jag kan bli utnyttjad för att jag är den enda som alltid ställer upp när chefen ska kalla in någon extra. Och så är jag lite morgontrött (för kvällsjobbet) eller och så har jag svårt att vara uppe länge på kvällarna ( för morgonjobbet).

Och de fem orden? Virrig, verklighetsfrånvänd, oberäknelig... där börjar vi närma oss sanningen. Glömsk! Men istället blir det: Snäll, ställer alltid upp... bla bla

Grejen är den att jag känner mig själv rätt bra. Jag vet hur jag står i frågan om meningen med livet. Jag vet vad jag har för förhållande till döden. Jag vet vad jag tycker om att göra och inte. Jag vet vilka av de författare jag läst som är bra och varför, och vilka som inte är bra och varför. Jag är rätt bra på att analysera mina drömmar. Jag tycker om att göra listor. Men jag brukar aldrig tänka på mig själv i termer av tre bra och tre dåliga sidor.

Och även om jag hade gjort det hade det inte varit till någon hjälp. För sanningen är ju mycket råare än den man lägger fram vid intervjubordet och ler lite urskuldande. Ja du, jag har tre miljoner i parkeringsbötet och jag saknar helt respekt för det svenska rättsystemet. Hah. Mer då: Ibland kan jag vara lite glömsk men jag jobbar på det. "Jag jobbar på det." Där har vi nyckelorden. Självmedvetenhet. Det är ok att ha dåliga sidor om man jobbar på dem.

När jag började på mitt städjobb i Gävle för några år sedan fick jag också frågan om tre goda och tre dåliga sidor och då drog jag flosklerna om att jag tar på mig för mycket ansvar och bla bla... slängde in ett morgontrött också eftersom arbetet då gick ut på att städa tåg på kvällen. Hon som intervjuade mig sa: Det låter ju som att du inte har några dåliga sidor! Och jag kände mig avslöjad. På en städjobbsintervju.

I alla fall, om vi ska summera mina dåliga sidor på jobbet i fråga nu i efterhand så blir det någonting hitåt:

• Sjukanmäler mig fast jag är helt frisk
• Kommer försent
• Slarvar när ingen ser
• Dyker inte upp och "glömmer" att sjukanmäla mig för att jag helt enkelt saknar någon bra ursäkt
• Maskar bitvis för att hinna så lite som möjligt
• Kör bilen milen ut till arbetsplatsen i 70 km/h när det är 110 km/h som gäller på vägen
• Tar för långa raster. Och här snackar vi 45 minuter istället för 15.
• Skriver betydligt mer tid på rapporten än vad jag har jobbat.

Även solen har sina fläckar alltså. Nästa gång ska jag testa att svara jag hatar mig själv och jag vill helst bara dö. på frågan. Förutsatt att det är ett jobb jag inte vill ha då, förstås.