10 boktips ur min bokhylla

Jag är sjuk och betapetsidan är naturligtvis nere och Axel har precis packat och gett sig av till Piteå. Därför får den som orkar läsa mina tio boktips. De står inte i någon speciell ordning annat än i den ordning jag kommer på dem (eftersom jag ännu inte bestämt vilka böcker det blir kan det hända att de sämsta kommer sist).

1. Guru! En resa i underlandet av Zac O'Yeah

Min senast lästa bok som jag fick i ett pocketpaket när jag gick med i Ordfront. Svensken Zac O'Yeah (en psuedonym, förstås) reser runt i Indien och söker efter andlighet under en slags rastlös föresats att det måste finnas något mer, något spirituellt som han som typisk svensk ateist kan anamma och komma till insikt av. Han deltar i pilgrimsfärder och offerritualer, provar droger och söker upp reliker och guruer i avlägsna byar, men istället för andlighet närmar han sig mer och mer agnosticism. Samtidigt berättar han historien om alla de platser han färdas till, som den om Beatles och Maharashin i Rishikesh eller Ted Gärdestads-sekten Bhagwans uppgång och fall. Särskilt intressant är avsnittet där författaren funderar kring möjligheten att Jesus kan ha varit i Indien och tagit lärdom av såväl indisk religion som trollkonst. Klart läsvärd bok på många plan, allmänbildande, intressant och framförallt finns det många bra ingångar till frågeställningar kring och funderingar om andlighet och religion.

Citatet:
"John Lennon sade till maharashin:
- Vi sticker.
- Varför? frågade maharashin.
- Om du är så himla kosmisk, så vet du väl, svarade John".

2. Mannen utan öde av Imre Kertész

Kanske den bästa boken som skrivits om Förintelsen. Påminner lite om Camus "Främlingen" i det något lakoniska och alienerade berättarsättet. De tidiga utgåvorna på svenska hade en annan titel: "Steg för steg", ett uttryck som i stort sammanfattar hela bokens filosofi. Kertész menar att ingen människa kan greppa hela spektrumet av händelser kring Förintelsen och teckna en trovärdig bild. Han väljer istället att ta ett perspektiv, subjektivt förstås, och skildra händelserna så som han upplevde dem: steg för steg. Där många andra böcker på samma ämne har sentimentala inledningar av typen "då anade jag föga det stora mörker som lurade i horistonten och väntade på att svepa bort hela min lycka, mitt hem och min familj, ja nästan mitt liv" så vägrar Kertész att låta inledningen färgas av efterkommande händelser. Just det att han med stor förnekelse av vad som egentligen sker går in i lidandet gör berättelsen starkare och mer trovärdig. I slutet förklarar han också att det var just "steg för steg" - filosofin som fick honom att gå levande ur svårigheterna.

Citatet: "Vi väntade - om jag tänker efter väntade vi egentligen på att ingenting skulle hända. Denna leda tillsammans med denna underliga väntan: jag tror att det är den upplevelsen, ungefär, ja, det är den som egentligen är den som utgör Auschwitz - i mina ögon förstås".

3. American Psycho - Bret Easton Ellis

Gestaltningens mästare Easton Ellis målar upp bilden av en besatt hjärna utan att avslöja om han verkligen är galen eller bara en symbol för tidsandan. Här betyder detaljerna allt, och mer än en gång överskrider uppräkningarna gränsen för kitsch. Skickligt lyckas författaren skapa antisympatier för huvudpersonen samtidigt som perspektivet är inifrån jaget. Det är dessutom hysteriskt roligt på sina ställen, till exempel där den tvångsmässigt trendige Patrick Bateman börjar räkna upp sin Whitney Houston eller Genesis-skivor, eller när han övergår från att i exakta detaljer beskriva vilka krämer han använder under morgonduschen, till att i samma stil beskriva vilka redskap han använder för att stycka upp den döda horan i kylskåpet. En klassiker.

Citatet: "Heaving the rest of her body into a garbage bag - my muscles, slathered with Ben -Gay, easily handling the dead weight - I decide to use whatever is left of her for a sausage of some kind".

4. Jag ska ta dig dit av Joyce Carol Oates

En engagerande roman med fantastiskt språk och djupare filosofiska dimensioner. Handlar om en ung vilsen kvinna med författardrömmar, till utseendet förvillande lik Carol Oates själv - amnesisk och med stort hår, som kastas in i en hård universitetsvärld från en hård barndom. Hon söker tröst och kärlek hos en svart man, eftersom historien utspelas i 60-talets USA är det ett kontroversiellt förhållande som dessutom är väldigt nedbrytande för huvudpersonen (som inte har något uttalat namn). Pojkvännen, eller älskaren, eller vad han nu är, studerar filosofi och backar upp sin kärlekslöshet på filosofiska grunder. Det blir ännu en jobbig fas för huvudpersonen att ta sig igenom.

Citatet: "Enligt almanackan var det början av april. Trots det låg det kvar lite snöfläckar på marken, som remsor av smutsig plast. Vi gick med huvudena framåtböjda i den hårda vinden, vi gick utan att säga något, Vernor Matheius hade ställt en fråga till mig som jag inte ville svara lättvindigt på, i själva verket hade jag ingen aning om hur jag skulle svara på den, hans visslande var på samma gång kamratligt och avståndstagande, luften ven som virvlande tankar omkring oss."

5. A million little pieces av James Frey

Lättläst självbiografisk rehabliteringsroman. James Frey är nedknarkad och sönderslagen när hans föräldrar kör honom till ett dyrt behandlingshem. Där kämpar han mot både sig själv och sitt missbruk. Kanske är det just den självbiografiska aspekten som gör boken bra, men även språket ger historien bra flyt. En intressant aspekt är att behandlingshemmet vill närmast påtvinga Frey en gudstro för att han ska kunna bli av med sitt missbruk och som en del i tolvstegsprogrammet. Han motsätter sig det och lyckas rehabliteras på egen hand, utan någon gud. En uppföljare till boken är på gång, eller redan ute.

Citatet: "I wake to the drone of an airplane engine and the feeling of something warm dripping down on my chin. I lift my hand to feel my face. My front four teeth are gone, I have a hole in my cheek, my nose is broken and and my eyes are swollen nearly shut. "

Resterande fem böcker kommer senare. Jag måste vila lite.