Mannen på bussen

I.
- Hallå? Ja... nu krafsar han på väggen också. Nej han är helt väck alltså jag har försökt ta kontakt men... va? Ja femti kanske sexti. Svårt å säga. Kommer ni då? Jo han har svimmat här bakom... bakom förarsätet. Jag väntar ja.

II.
- Ja jag såg allt. Har försökt att hjälpa honom men han bara kräktes, häröver och på golvet. Jag försökte ruska liv i honom men ni ser ju. Jag har varit med hela vägen i alla fall, har sett allt. Jag tänkte att, ja, ni måste kanske ta den, ja ta den först. Sådär... ska ni ta ut honom nu eller?

III.
- Hallå? Hallå? Hej, hur du mig? Hör du vad jag säger? Vi kommer från ambulansen. Hur mår du? Hej? Hej? Vi tänkte lyfta ut dig.

IV.
- Varför är ambulansen här?
- Men... asså vi står ju vid sjukhuset.
- Jaha... vad sa Elin på träningen då?
- Jamen hon var helt... du vet...
- Som förra gången?
- Ja men ungefär.
- Åh. Himla jobbigt. Liksom, jag vet inte vad man ska säga... om man ska säga nåt.
- Nä.
- Mm.
- Har du nytt armband?
- Men nu kommer dom ju in? Jaha, ja jag köpte det igår. På Glitter.
- Åh, han är sjuk. Stackarn.
- Är han? Vardå?
- Därframme.
- Det var jättefint i alla fall.
- Tack.

V.
- Hallå? Haaallå?! Ja, vad ska jag göra med kassen då? Jag vill ju inte ha den stående på bussen det luktar ju i hela bussen här. Kan ni ta den? Tar du den? Tack så mycket.