I was so much older then, I'm younger than that now

Jag har så dåligt minne och jag är rädd för att mitt liv ständigt äts upp bakom mig, i minnet alltså. Samtidigt misstänker jag att jag var inblandad i en del udda saker när jag var barn. Här kommer därför en lista på barndomsminnen. Mest skriven för min egen skull.

10. Piroger
Jag följde med min kompis Johannas familj till en militäranläggning en sportlovsvecka för att vi skulle vara där och åka pulka och skidor och hennes morbror var militär och fixade gratis boende. Nu i efterhand undrar jag om vi verkligen bodde på själva militäranläggningen? Hur som helst var det första gången jag åt piroger och jag tyckte namnet lät så äckligt att jag inte vågade smaka, vi var ute i pulkbacken och jag grävde ner min pirog i en snöhög i hemlighet. Ingen hittade den så vi får väl anse det som lyckat. Efteråt kurrade magen.

9. Paddan
Jag och min kompis Mikaela lekte i gungställningen utanför hennes hyreshus en dag i första klass. Då kom Tomas i tvåan och vi hunsade honom genom att tvinga honom att äta sand. Tomas hade en storasyster i femman som kom sättandes och Mikaela blev rädd och drog. Kvar var jag och jag minns att jag satt på gungan och höll fast mina ben och sa "nu ska jag kalla dig för paddan". Sedan kallade hon mig för paddan i några veckor innan min storasyster pratade med lärararna om nidnamnet och jag sattes fri från förbannelsen. "Förlåt för att jag kallade dig för paddan" viskade Tomas storasyster till mig en dag i matsalen. Men jag hade aldrig känt mig riktigt som en padda.

8. Ficklampan
Vi lekte kurragömma i löshalmen uppe på höskullen och nån sa åt mig att "gå och göm dig och ficklampan" men jag hörde bara "göm ficklampan". Vi letade efter den i månader men den var helt enkelt försvunnen.

7. Kungens dass
Jag lekte hemma hos min kompis Niklas som jag nu i efterhand förstår var en fabulör av stora mått. De hade ett utedass på gården och Niklas lurade i mig att det var kungens gamla utedass. Han hämtade en telefonkatalog på dasset och jag som inte kunde läsa (det kunde nog inte han heller) köpte konceptet med att det var kungen som kvarlämnat en skrift om att det var hans heliga dass. Varför det stod på en bondgård i dalarna framgick aldrig av historien. Sen lurade han mig att känna på en eltråd till tjurhagen. Det var ström i den.

6. Papper
Jag hade som barn en vurm för papper. Det yttrade sig i att jag häftade ihop A4-ark med häftapparat så att de blev behändiga tofflor (som gick sönder alldeles för fort). Jag gjorde också en klänning i häftklamrar och papper. Nu i efterhand tänker jag mig den som lite futuristisk.

5. Blodiga gubben
Det kanske förebådade mina kvasi-gothiga drag några utdragna månader på gymnasiet (den tidigare nämnda Rammsteinskivan härstammar härifrån) att jag i ritrummet på lekis var en riktig liten skräckromantisk projektledare. Varje fredag hade vi "Blodiga gubben" - min största skräckvision. Blodiga gubben var en stor, fet och ful gubbe som det droppade blod från. Han hade ofta kedjor på sig. Varje vecka ritade alla i blodiga gubben-gruppen egna blodiga gubbar och så berättade vi historier om blodiga gubben, den ena blodigare än den andra. Skräckhistorier som "han dunkade hennes huvud mot biltaket" var också mer än välkomna här. Allt på mitt initiativ alltså. Varför vet jag inte alls.

4. Yeah yeah
Det var ungefär det häftigaste som hänt när vi på en skolavslutning i mellanstadiet fick slänga våra mossiga gamla psalmer och annat trams och istället öva in Nick Borgens "We are all the winners" som avslutningslåt. Alla klämde i för allt vi hade för att riktigt bevisa att det var här, i den moderna popmusiken, vår glädje till musiken låg. Själv blev jag så medryckt att jag alltid sjöng "yeah yeah" några extra gånger i refrängen. Det hände också på själva avslutningen. Där de andra var tysta klämde jag i med ett gällt "yeah yeah". Jag önskar att jag hade distansierat mig mer men det här är fortfarande ruskigt pinsamt. Ni anar förresten inte hur mycket folk som hittar till bloggen genom att googla på Nick Borgen.

3. Grisblod
Jag trodde jag hade tagit med mig en sirapsflaska med blandsaft till skolans utflyktsdag. Det hade jag inte. Varför en grisblodsflaska tagits fram ur frysen vet jag inte, kanske skulle det göras palt? Varför hade vi ens grisblod i frysen? Säkert för att vi när jag var liten hade grisar på sommaren som vi slaktade på hösten. Min vegetarianism kan säkert härledas hit i några enkla steg. Jag hann upptäcka att det var grisblod innan jag smakade. Sen var jag skådeplats för resten av klassen och det stora samtalsämnet en hel vecka. Jag var häftigare än självaste blodiga gubben, kan man säga.

2. Suddet
Vissa av er har hört det här förut. Andra inte. Historien i korthet: jag stoppade upp ett sudd i näsan och fick inte ut det. Mina föräldrar skjutsade mig till akuten där vi väntade i flera timmar. Precis innan jag fick komma in nyste jag. Suddet kom ut. Vi åkte hem. När vi var hemma sa jag "jag har ett sudd i den andra nässborren också". Det blev inget mer akuten. Jag fick vänta tills jag nyste igen.

1. Svinga höns
Jag och min kusin Johan tyckte om att leka i hönshuset. En sport var att krypa in och ut genom hönsluckan. En dag tröttnade vi på det och kom helt sonika på att man kunde ta hönsen i benen och svinga runt dem i luften. Det var roligt, hönsen blev yra och raglade runt i inhägnaden. Vi svingade fler och fler höns. Solen stod högt på himmelen. Därpå följde en av mitt livs största utskällningar när min mamma kom ut och hämtade oss i hönsgården. Grannen hade ringt och sagt att det såg ut som att någon svingade höns. Jag minns den utskällningen ganska ordagrant än i dag. Men jag ska inte ta den här. Och jag ska aldrig mer svinga höns.