The season is upon us

Som alla andra måste jag också vid den här tiden konstatera det oundvikliga: snart är det jul.

På ett sätt tycker jag om julen. Jag tycker om den för att jag inte tycker om den, och på det sättet har jag något att förhålla mig till. Tvånget att hitta på egna alternativ kan faktiskt göra mig ganska kreativ.

När jag var liten tyckte jag inte heller om julen eftersom den, i mina ögon, gick ut på att man skulle städa, flytta runt grejer och skrika åt varandra i en vecka och sedan skulle man på julafton låtsas att allt var happy happy och bara ha det mysigt med mat jag inte tyckte om. Därför skrev jag ett litet manifest (även om jag inte kallade det manifest då eftersom jag inte var så gammal vid tillfället) som hette Anti-Jul och där jag deklamerade att det var anti-jul och inte jul jag hädanefter skulle fira.
Min familj har världens största hus med säkert tio fönster på framsidan och i ett av dem fanns därefter ingen adventsljuststake. Det enda julpynt jag adapterade var en sned tomte gjord av piprensare som jag hittade i någon gammal låda i förrådet. Av julmaten åt jag som vanligt nästan inget. Desto mer godis, så klart.

Jag gillar det engelska uttrycket The season is upon us. Mig ger det en bild av att julen verkligen är uppe i ansiktet, irriterande nära, och det stämmer bra överens med min bild av julhandeln. Den försöker jag också undvika så mycket som möjligt.

Därmed inte sagt att jag inte gillar årstiden. Jag gillar ljusen och snön och att det fortfarande visserligen är lite kallt men ännu inte - 30. Och så tycker jag om ljudet av snö, särskilt gnisslande snö, och den instängda, knastrande känslan som kylan ger. Dessutom har jag kommit underfund med att viss musik gör sig extra bra i ett kyligt snölandskap. Beatles A day in the life och Bob Dylans Visions of Johanna är två exempel som rekommenderas. Bob Dylan kanske just för att evighetslånga låtar passar bra med evighetslånga färder genom snön.

Just nu är läget ganska behagligt, saker tar lite längre tid och allt känns kyligt och stilla, just nedfruset. Vintern har svårt att vara skränig, kitschig och uttröttande på det där sättet som sommaren kan vara. Om man inte åker till Sälen, då förstås.

Slutligen, en textrad som handlar om att åka skridskor:

"And I must be insane, to go skating on your name, and by tracing it twice, I fell through the ice, of Alice". Tom Waits

Jag är säker på att Axel kan minst en till?