Kull igen
· Denna skiva har förändrat mitt liv:
Kan en skiva förändra ens liv? Antagligen inte. Men en skiva, eller speciellt en låt, som gjort speciellt intryck och som är det första jag kommer på nu:
När jag var 14 och gick i min bajsiga högstadieklass där att vara duktig var lika med att få pennvässarludd innanför kläderna och där läraren parade ihop skötsamma med jobbiga för att de skötsamma skulle "ta hand om" de jobbiga under grupparbeten. Jag blev duktig på undertryckt ilska och lyssnade mycket på Tracy Chapman, särskilt Fast car där hon sjunger att "I've got I feeling I could be someone, be someone". Det brukade jag upprepa för mig själv som ett mantra på mattelektionerna.
Nuförtiden lyssnar jag aldrig på Tracy Chapman.
· Denna skiva har jag lyssnat på mer än en gång:
Den här frågan fungerar inte särskilt bra. Men skivor som jag lyssnat mest på är antagligen Radioheads OK Computer, Bob Dylans Blonde on blonde och Jeff Buckleys Grace. Så rolig och oförutsägbar är jag.
· Denna skiva skulle jag ta med mig till en öde ö:
När jag åker nattåg med Connex brukar jag lyssna på en dubbelskiva med Emmylou Harris. Connex kan nog jämföras med en öde ö, med den enda skillnaden att man önskar att den var öde, men det är den inte. Ön är full av idioter som luktar svett. Men väntan, monotonin, rädslan, kylan och värmen om vartannat, mörkret och bristen på humana toalettfaciliteter gör det hela rätt likt, så jag svarar Emmylou.
· Denna skiva får mig att skratta:
"Snor, snor kommunist, har du något visst?" Pugh on the rocks, skiva från 1973 där Pugh Rogefeldt bland annat gör en egen tolkning av Bä bä vita lamm. "Snut, snut fula Rut, Olles onkel Knut". Spelades på grammfonen hemma och vi skrattade lika mycket varje gång. Vem som var med minns jag inte. Erika?
· Denna skiva fick mig att gråta:
Samma svar här som med böckerna, däremot har jag varit magsjuk och lyssnat på Savage Garden (s/t). Det var längesedan. Anledningarna till att jag i dag inte tål Savage Garden är långt fler och mer mångfacetterade än bara simpel magsjuka.
· Denna skiva önskar jag att jag hade spelat in:
Patti Smiths Horses. Vilket förutsätter att jag hade varit Patti Smith. Det hade nog inte varit så trist det heller. Jag skulle säkert kunna äta vad jag vill utan att gå upp i vikt.
· Denna skiva önskar jag aldrig blivit inspelad:
Allt med Ulf Lundell. Jag hörde Öppna Landskap på radion i går. Den låttexten är en kreativ process jag skulle vilja ha beskådat. Vad tänkte han? Varför tog det inte stopp vid rader som "och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört"? Det är en så tydlig indikator det nu kan bli för total avsaknad av konstnärliga ambitioner. Lars Winnerbäck kan få alla sina ljudspår raderade också. Swooop.
· Denna skiva lyssnar jag på just nu:
Ja, gott folk, det var jag som körde genom stan i den där risiga Subarun i eftermiddags och lyssnade på Keep on rocking in the free world med fönstren nere. Någon slags best of-skiva med Neil Young som jag hittade hemma på köksbänken. Vilka låtar som var med är inte direkt en fråga i miljonklassen. Heart of gold, någon?
· Denna skiva har jag tänkt lyssna på:
Jag har en Springsteen-period förestående. 80-talet all over again. Jag får visioner av mina kusiners pappa i högt skurna adidasshorts med revär och bilsemestrar med badtofflor när jag hör Brucan. Därför tänkte jag lyssna in mig mer och lära mig mer om livet på fabriken istället. I love N J.

Vy över Freehold, New Jersey.
2 Comments:
Du har dubbelbloggat... men det här inlägget har mer text så jag kommenterar det så du måste ta bort det andra. Hehe.
Inte gråtit till nån skiva? Du är fan död inombords! Varför konsumerar du kultur egentligen? Skärp dig! Du gillar böcker och musik men du har aldrig blivit så berörd att du börjat gråta?! Det är för mig nästan sjukligt.
Come on and sing it now!
Jag tror Lundell och Winnerbäck har en djävulsk pakt, att den senare ska föra vidare Uffes arv några generationer till.
Skicka en kommentar
<< Home